Målet med detta arbete är att bättre förstå hur riktlinjer ska skapas och användas. Utgångspunkten har varit att media uppmärksammat ett flertal incidenter där främmande människor tog oönskad kontakt med olika förskolor i Karlskronaområdet. Författarna ville då se över hur kommunen arbetade med frågor om Yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bättre försöka få förståelse för riktlinjer och dess användning då kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för Yttre hot av denna typ. Metoden som använts är av kvalitativ art i form av intervjuer med några säkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material från generella tillvägagångssätt för identifikation och analys av säkerhetsproblem resulterade i ett förslag på arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en påminnelse om att se över befintliga riktlinjer för Yttre hot..

Målet med detta arbete är att bättre förstå hur riktlinjer ska skapas och användas. Utgångspunkten har varit att media uppmärksammat ett flertal incidenter där främmande människor tog oönskad kontakt med olika förskolor i Karlskronaområdet. Författarna ville då se över hur kommunen arbetade med frågor om Yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bättre försöka få förståelse för riktlinjer och dess användning då kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för Yttre hot av denna typ. Metoden som använts är av kvalitativ art i form av intervjuer med några säkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material från generella tillvägagångssätt för identifikation och analys av säkerhetsproblem resulterade i ett förslag på arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en påminnelse om att se över befintliga riktlinjer för Yttre hot..

Motivation är ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och är väsentligt i organisationer för att skapa förståelse om hur aktiviteter på arbetet påverkar anställdas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero på både inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsställelse i arbetsuppgifter på arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnå företagsmål. Denna studie bygger på åtta intervjuer där syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation på arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjälp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, välbefinnande, mål och delaktighet.

Polisen har på senare år infört det nya avlyssningssäkra radiosystemet RAKEL som har inneburit en heldel förändringar beträ%ande hur poliser i yttre tjänst kommunicerar med operatörer inne pålänskommunikationscentralen.Meningen med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan poliser i yttre tjänst ochoperatörer inom länskommunikationscentralen sker.För att undersöka situationen har intervjuer med poliser från yttre tjänst samt ledningspersonal hoslänskommunikationscentralen gjorts.Studien visar att det !nns ett välfungerande kommunikativt samarbete som genom olikakommunikationsverktyg gör det möjligt för poliser i yttre tjänst att snabbt ta del av viktig information.Det framgick också att valet av kommunikationsverktyg inte alltid överensstämmer i den utsträckningsom är önskvärd från ledningens sida..

Syftet var att genomföra en fallstudie om hur yttre uppväxtvillkor påverkade utvecklingen av antisocialt beteende som utmynnar i kriminalitet och missbruk. Fallstudien genomfördes med tre informanter som har god kännedom om fenomenet genom intervjuer. Resultatmässigt har vi sett att informanterna överlag hade en stor del av de riskfaktorer som finns. Då vårat resultat överensstämmer med tidigare forskning inom området drog vi slutsatsen att yttre uppväxtvillkor påverkar utvecklingen av antisocialt beteende..

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka uppfattningar skidskyttetränare och utövare har, om hur en yttre feedback kan påverka utövarnas självförtroende. För att få mer information om hur utövarna reagerar på feedback togs även tränarnas upplevelser och tankar med, eftersom det kan vara svårt att som individ analysera sitt eget självförtreonde och se vad som påverkar en själv. Utifrån intervjuer med 8 skidskytteutövare och 3 skidskyttetränare som verkat på internationella tävlingar för Sverige, samlades information in om deras tankar och upplevelser inom yttre feedback och dess påverkan på utövarnas självförtroende. Resultatet visade att yttre feedback påverkar utövarnas självförtroende, varav en direkt yttre feedback ansågs mest kunna påverka självförtroendet. En indirekt yttre feedback ansågs vara bra för självförtroendet i längden, om den innehöll konstruktiv information.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

Många teorier utgår från att det går att åtskilja inre och yttre motivation, då den inre förklarar drivkrafter och behov som leder till handling, och den yttre beskriver hur omständigheter som belöningar och respons påverkar motivationen. Våra intervjuer har påvisat att uppdelningen mellan inre och yttre inte lämpar sig inom restaurangbranschen, då den ena skapar förutsättningar för den andra. De problem som inleder uppsatsen har fått en ny betydelse, då vi fått insikt att problemen istället är faktorer som hjälper branschen framåt genom motiverad personal. Det är därför högst relevant att ledare är väl insatta i vad det är som driver dess serveringspersonal, för att sedan med hjälp av yttre motivation ytterligare stimulera och utveckla och därav skapa en motiverad personalstyrka för att arbeta enligt restaurangens intresse..

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram teorier om vad som motiverar elever till skolarbetet. Vår huvudfråga är; Vad motiverar elever i skolarbetet? Utifrån denna fråga har vi skapat tre stycken underfrågor; Hur kan detta förstås med utgångspunkt i begreppen inre och yttre motivation? Hur skiljer sig svaren mellan de olika årskurserna? Hur skiljer sig svaren mellan pojkar och flickor? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi genomfört en enkätundersökning med 134 elever från årskurs 1-3. De teoretiska utgångspunkter som genomsyrar hela arbetet är inre och yttre motivation. Vår studie visar att både den inre och yttre motivationen har en betydande roll i elevers motivation till skolarbetet.

För att undersöka potentiella könsskillnader mellan studenters skattade arbetsvärden och om dessa samverkar med grad av self-efficacy, utfördes en explorativ studie med hjälp av en enkät. Vid ett universitet i Sverige deltog 109 st ekonomistudenter, med en svarsfrekvens på 98 % och jämn könsfördelning. I formuläret fick deltagarna fylla i demografiska data, sin individuella self-efficacy kopplat till sin förmåga i skolan, samt hur de värderade olika preferenser inför framtida karriärplan ur en lista med olika arbetsvärden. Resultaten visade att kvinnor (framför män) föredrog inre arbetsvärden, män (framför kvinnor) föredrog fritid. Det fanns även signifikanta positiva samband mellan self-efficacy och inflytande och mellan ska studera och yttre.

Det finns mycket forskning som visar att motivation påverkar människan i organisationen. Motivation delas upp i inre och yttre motivation. Inre motivation är då individen har ett genuint intresse för något. Yttre motivation är då individen drivs av någon extern belöning. Såväl psykologiska som ekonomiska och sociala förklaringar har getts till varför det är viktigt med motiverade anställda och hur motivation kan skapas.

Studien belyser pedagogers syn på samverkan mellan pedagoger, barn och föräldrar samt hur deras syn förhåller sig till de yttre och inre ramar som finns i verksamheten. I studien har vi valt att dela upp ramarna i inre respektive yttre ramar. Yttre ramar är konstanta och inget som pedagogerna kan påverka så som styrdokument, barngruppens storlek, förskolans byggnad och tidstillgången som pedagoger och föräldrar har. Inre ramar innebär faktorer som är föränderliga och som aktörerna på förskolan kan påverka. I begreppet aktörer lägger vi de som medverkar i samverkan, det vill säga pedagoger, barn och föräldrar.

Självkänsla är något vi ständigt bär med oss och den inverkar på vårt agerande samt våra val i livet. Johnson (2003) delar in självkänslan i två delar den inre och yttre, vilka kan kombineras till fyra personligheter. Forskning har visat att självkänslan samvarierar med tendensen till att bruka self-handicapping. Self-handicapping innebär att människan skapar hinder för sig själv påhittade eller verkliga. Etthundrasju studenter fyllde i en enkät bestående av 58 påståenden, vilken mätte inre, yttre självkänsla samt self-handicapping.

Syftet med denna studie var att försöka hitta ett svar på om inre och/eller yttre motivation var faktorer som bidrog till att individer stannar kvar hos samma arbetsgivare under en längre tid. Undersökningen gjordes på ett industriföretag där testpersonerna, som var 81 stycken, delades upp i tre grupper beroende på längden av sin anställningstid, och fick svara på en enkät med påståenden om motivation. Undersökningen utgick från Self Determination Theory (SDT) som bygger på tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprätthållas än de som styrs av yttre motivation. Detta är intressant för vår undersökning då vi vill se om det finns ett samband mellan motivation och anställningstid. En longitudinell studie påbörjades för att i förlängningen få svar på om motivation är något som finns från början av anställningen eller något som kommer med tiden.